Att skapa tillit och trygghet är vårt viktigaste verktyg
I mitt arbete möter jag människor som har behov för att tänka och göra nytt. Det kan vara ledare, medarbetare eller professionella idrottsutövare. De söker efter nya möjligheter, är öppna för nya idéer, vill lära nya saker, se nya perspektiv och prova nya infallsvinklar. Det som förenar dem är att de vill lära mer om hur de kan utveckla sig själva, sitt team eller sitt företag.
Min uppgift är att skapa processer som bidrar till att människor får ny insikt, ny energi, och mod till att bryta mönster och gå nya vägar för att genomföra förändringar.
Vårt arbete i Concern handlar om att skapa resultat på två nivåer. Den första är att skapa arbetsmiljöer som tar tillvara på och som frigör potentialen som människorna i företaget bär på. Den andra är att förbättra företagets konkurrensförmåga genom att lyfta ledarskapet och samarbetsförmågan till nya nivåer. Detta innebära att arbeta med företagets «DNA»! Vår strävan är därför att alltid att gå från symptom till orsaksbehandling.
Att skapa tillit och trygghet är vårt viktigaste verktyg. Detta gör att kunderna får ett stort förtroende till oss. Med utgångspunkt i detta har vi idag fortfarande flera kunder som började samarbeta med oss allaredan på 70-, 80- och på 90-talet. Det är vi tacksamma för och stolta över.
Jag är en optimist. Jag tror på en ljus framtid och på vår förmåga att bygga den tillsammans.
Jag beskriver mig själv som «en visionär som brinner för mitt budskap». Jag har hela livet inspirerats av att möta människor och av att få nya utmaningar.
Jag är socionom, organisationskonsult, coach och terapeut. Jag har mer 35 års erfarenhet från att arbeta med träning och utveckling av människor och organisationer. Mina kunder är i huvudsak ledare i små och mellanstora företag från svenskt och norskt näringsliv, som vill lära mer om hur ta fram det bästa i sig själva, i sitt team eller hos sina anställda i företaget.
I mitt arbete har jag förmånen av att möta många spännande människor som söker efter nya möjligheter, är öppna för nya idéer, vill lära nya saker, se nya perspektiv och prova nya infallsvinklar. Det inspirerar mig! Jag coachar även idrottsutövare som vill lära mer om hur de kan prestera bättre.
Halmstad på västkusten
Jag är uppväxt i Halmstad på västkusten. Jag lever tillsammans med Ann Kristin och våra två barn, Alexander och Ida. Mitt liv har så långt varit fyllt av spännande upplevelse och intressanta möten med människor från större delen av världen. Under min uppväxt var idrotten viktig. Här fann jag vänner och förebilder. Här lärde jag mig också grunderna i ledarskap och samarbete eftersom jag utöver att spela handboll själv också startade min tränarkarriär. Efter en aktiv ungdomsperiod fylld av skola, idrott och vänner startade jag 1977 min första yrkeskarriär som nyutbildad snickare. Jag var 17 år och visste kanske inte helt vad jag hade gett mig inpå. Mina erfarenheter som ungdomstränare påverkade mig starkt och jag insåg att mitt framtida yrkesval handlade om att arbeta med människor. Efter 4 år som snickare beslutade 1981 jag att gå vidare och för att studera.
Hösten 1981 fick jag höra om möjligheten att arbeta som volontär i USA. Efter ett antal intagningskrav blev jag antagen vid ett av USAs många sommar campus. Jag reste förväntansfull i början av juni 1982 till New York. Efter några dagars väntan i «the big Apple» fylld av förväntan och osäkerhet får jag veta att jag har blivit antagen att arbetar som volontär vid Goddard Riverside Community Service (GRCS). GRCS är en av många amerikanska organisationer som arbetar med att skapa en god social miljö riktad mot unga och gamla. De genomför sina sommarläger för barn från Harlem i New York. Det som var helt nytt för mig var att ledarna och barnen var svarta eller med puertoricanskt ursprung. Den här sommaren fick jag många nya spännande och viktiga erfarenheter. Jag fick lära mig att fungera i ett annat land med människor från en annan kultur och med en annan bakgrund än min egen. Jag fick reflektera omkring hur jag fungerade tillsammans med andra människor från andra kulturer med andra värderingar än mina egna. Det var mycket nyttigt och i efterhand ser jag att det var en viktig erfarenhet! Många upplevelser och minnen från den här sommaren kommer för alltid att ha en speciell plats i mitt hjärta!
Jag flyttade till Östersund 1983 för att utbilda mig till Socionom vid Högskolan i Östersund. Det var en härlig tid. Östersund var en fantastisk studiemiljö. Jag hade också stor glädje av handbollen som blev en dörr öppnare till många fina människor i Östersund! Som spelande tränare för Östersunds HK och med serievinst första året, blev erfarenheterna från att ha spelat handboll i Norrland en lärorik och glädjefylld upplevelse. Närheten till skidmetropolen Åre var naturligtvis också mycket positiv och bidrog till starka naturupplevelser och utmanande skidåkning. Jag slutförde min utbildning i Östersund 1986.
Till Oslo
Fylld av ny äventyrslust flyttade jag 1986 till Oslo för att starta min andra yrkeskarriär. Denna gången i ett nytt land och i en ny stad. Jag blev anställd i DnC, Den norske Creditbank, som då var Norges största bank. Den var också världens femte största shippingbank med kontor över hela världen. Här blev jag anställd som junior i ledar- och utvecklingsgruppen. Mina arbetsuppgifter innebar att arbeta med ledarskap- och organisations utveckling i den norska delen av banken.Jag var i banken i 6 år. Det var en av de mest spännande perioderna i mitt liv. Under den här tiden lärde jag mig grunderna i mitt nya yrke. Samtidigt fick jag vara med och bidra helt centralt i flera stora och omfattande utvecklingsprogram som genomfördes i banken. Varje dag upplevdes som att jag gick till ett universitet där det jag lärde mig var helt i framkant sett ur ett internationellt perspektiv. Allt har sin tid, även min anställning i banken. Klar för nya utmaningar slutar jag i banken årsskiftet 91-92. Livet ville att jag skulle lära att stå på egna ben.
I perioden fram till 1998 arbetade jag som självständig konsult med ledarskap- och organisationsutveckling. I Norge var det i den perioden en stor ekonomisk kris. Företagen sparade pengar vilket medförde att det var ont om uppdrag. Det var en tuff tid. Under min tid i banken hade jag utvecklat ett nätverk, av kompetenta och spännande människor, som i den här perioden engagerade de mig in i flera olika ledarutvecklingsprojekt.
Jag fick 1998 ett uppdrag som innebar att arbeta med att skapa klarhet internt i ett innovativt it företag i Oslo. Uppdragsgivare var styrelseordförande Ivar Formo som representerade Kistefos AS, ett norskt investmentföretag. Vi startade projektet och vi fick en stark och positiv respons från ledarna och medarbetarna som vi involverade att det vi gjorde var helt avgörande för företagets fortsatta utveckling.
En tid efter att projektet hade blev jag på nytt uppringd av styrelseordförande Ivar Formo. Vi talade kort om utvecklingen i det Oslo baserade it företaget, innan Ivar bytte samtalsämne. – Vi har ett annat it bolag i Stockholm som är större än det norska och där det finns stora utmaningar i ledargruppen. Ivar beskrev situationer mer ingående och han nämnde flera namn i styrelsen, VD, personer i ledningsgruppen, de anställdas representant styrelsen mm, var på jag svarar – Då kan det vara klokt att åka över dit och träffa dem. – De väntar på dig, svarar då Ivar mig klart och tydligt.
Med detta samtal som utgångspunkt resta jag i december 1998 över till Stockholm för att träffa representanter för styrelsen, VD, ledningsgruppen och de anställds representant i styrelsen. Ivar ville att jag skulle genomföra samma process i bolaget i Stockholm som vi hade gjort i Oslo så det var vad jag presenterade. Det handlade om att utveckla en ny företagskultur i ett centralt it-företag i Stockholm. Ägarna i Norge hade gjort stora investeringar och skjutit till mycket kapital. Nu såg ägarna att ledning, styrning och samarbete behövde utvecklats för att bolaget skulle kunna infria förväntningar. Ägarna valde att satsa på att genomföra ett internt utvecklingsprojekt för att utveckla ledar- och företagskulturen. Med utgångspunkt i ägarnas upplevelse av vad som hade hänt i Oslo fick jag även uppdraget i Stockholm.
När detta hände såg, jag tillsammans med mina kollegor i vårt nätverk, att vi hade behov för att bli tydligare mot marknaden. Vi beslutade oss därför gemensamt för att etablera ett partnerskap för att bli tydligare mot marknaden. Vi träffades ofta för att skapa innehållet i vårt varumärke. Vi hade många möten för att bygga vår identitet och för att hitta ett namn på vårt partnerskap. När vi skulle träffas sa vi att vi skulle ha ett koncernmöte. Vi var ju tvungna att ha ett namn som vi kunde skriva in i våra kalendrar och som beskrev vilket möte vi skulle ha. En dag var det en av oss som föreslog; – Vi kunde stava koncern med C, Concern! Efter en kort betänkningstid samlades vi omkring namnet Concern på vårt partnerskap.. Vi sa, med självironi, att vi var en koncern. Att vi vill arbeta med koncerner och att vi vill bry oss, om kunderna på ett djupare sätt än att endast tänka i ekonomiska termer!
Under tiden i banken blev jag också medveten om behovet av att fylla på av ny energi för att ha kraft att ge ut och vara support till andra. Med den utgångspunkten började jag söka olika vägar för att utvecklas i min arbetsroll. Med denna utgångspunkt började jag utbilda mig i självkännedom. Jag var nyfiken att ”städa ur mitt eget hus” för att därmed bli en bättre resurs för mina kunder. Med denna utgångspunkt hamnade jag i augusti -91 på Mullingstorp Utbildning och Hälsa som ligger på Vikbolandet utanför Norrköping. Nu startade en ny resa, denna gång inåt! Det tog inte lång tid förrän jag upptäckte att det fanns en hel del att rensa ut, städa bort, plocka fram och möblera om inne i mitt eget inre hus. Detta inspirerade mig eftersom jag kom i kontakt med mer av mig själv och min inre drivkraft och glöd! Inspirerad av mina upplevelser sökte jag flera vägar för att fortsätta utveckla min självkännedom. Denna resa tog mig -92 till Humaniversity i Holland och till Risk Meditation Center, Danmark där jag 1993 – 95 vidareutbildade jag mig till coach.
Fylld av ny energi, insikt och kompetens arbetade jag 95 – 05 några veckor om året på Mullingstorp i rollen som gruppledare med individuell- och gruppterapi. Det var mycket lärorikt att få möta alla människor som deltog på Mullingstorps kurser. Många deltagare kom från näringslivet och var utbrända eller på annat sätt totalt nerkörda. Andra var psykiskt sjuka eller bar på en allvarlig sjukdom och ville ge livet en sista chans! Att bidra till att få dem och andra deltagare till att stå på egna ben och börja fungera igen var mycket inspirerande och lärorikt.
Under min tid på Mullingstorp kom jag i kontakt med många intressanta och spännande människor. En av dem var Robert Karlsson, framgångsrik golfspelare. Eftersom jag också hade rötter ifrån idrotten så fick vi fort en nära relation. Det förde -97 till ett professionellt samarbete i 2 säsonger där mitt uppdrag handlade om att bidra till att han fick struktur på sin egen satsning i sin idrott. Det var ett spännande uppdrag och det var inspirerande att samarbeta med Robert eftersom han var mycket professionell i sitt agerande.
Mitt samarbete med Robert förde i nästa omgång till att jag – 97 började ett samarbete med Norges Golf Förbund, NGF. Det varade fram till -07. I denna period arbetade jag med personlig coaching och utveckling av spelarna i norska golflandslaget. Flera av dem var jag personlig coach för. I den här perioden mötte jag Suzann Pettersen (Tutta) och vi hade ett samarbete i slutet av hennes amatör tid och i starten av hennes professionella karriär.
Min relation till Robert och Tutta är idag att jag följer dem i deras karriärer runt om i världen via media och när vi träffas har vi fina möten. Det som jag fascineras av är att de ständigt söker efter nya möjligheter för att växa!
Under min tid i NGF var jag också ledare, Kapten och coach under flera stora golfmästerskap som VM och EM. Jag var också med i coachgruppen där landslagsledningen planerade och förberedde deltagandet i mästerskapen. Detta förde till att jag också coachade flera av norska golflandslagets förbundskaptener och landslagstränare. Min roll inom norsk golf förde till att jag också startade ett samarbete med PGA of Norway, som är organisationen för norska golftränare. Samarbetet med PGA of Norway varade i flera år. Jag var ansvarig för ett internt utvecklingsprojekt i PGA of Norway. Jag var också coach för eleverna som deltog i den norska PGA utbildningen för att bli golftränare.
Under 1999 tog vi i familjen ett gemensamt beslut om att flytta till Halmstad. Det var naturligtvis mycket spännande att flytta med hela familjen från ett land till ett annat.